Igår var det ingen ro och ingen vila. Fullt upp hela dagen. En promenad efter frukost, besök av en vän med sina två barn, barnvakt till en liten ett-åring, ut till ett par vänner och sen damp jag ner i sängen. Men det var kul!   

Värderna är fortfarande inte som dem ska. Men nu är jag osäker på vilka doser det är som jag ska höja. Jag har två alternativ och ag vill inte göra någonting utan att kolla med läkaren eftersom jag inte har några bra kunskaper om vad som händer i det långa loppet.

Idag har värderna varit som innan. Vaknade relativt högt. Åt, 2 mackor och te. 20 min promenad och låg högre sedan vid mellanmålet. Tror inte det har hänt mycket nu till lunch heller. Men idag har jag tagit det lugnt. Somnade i soffan en timme efter mellanmålet. F*n så gött! Det märks så himla tydligt om jag inte får sova min lilla powernap på eftermiddagen (som igår). Och trots att jag sover på dan så sover jag som en stock på nätterna.    Det är hemskt. Känner mig skitslö.... Man ja, jag vet, man ska passa på att sova så mycket som möjligt nu medan man kan....   

Åh, jag blir så förbannad. Idag har jag varit såå duktig. Efter frukost, som endast bestod i te och en tallrik med havreringar med mjölk, så tog jag mig en lagom promenad på 20 minuter. När jag kom hem så satte jag direkt igång med att städa. När jag sen till unch skulle ta blodsocker så hade det stigit sen frukost. VARFÖR???? Jag är så trött på det där. Det känns som om jag inte kan äta någonting till frukost utan att gå upp en massa i blodsocker. Gah!   Fortsatte städa efter lunch och när det var dags för mellanmål så låg lite lägre än innan lunch. Kan bero på att jag tog lite mer till lunch, men knappt fick i mig någon mat. Sen så försökte jag sova en stund på sofflocket och när det var dags för nästa mellanmål så hade jag gått mer ännu mer. Alltså får jag bättre värden om jag ligger still än om jag rör på mig. Så ska det ju för f*n inte va!!!!! Blir det likadant imorgon så höger jag nog mina basdoser på dagen....

Jo, besöket gick bra igår. Barnmorskan var själv (de brukar vara två) så det var lite stimmigt. Men de var ganska nöjda med mina värden. De gånger jag har legat högt har det haft sina förklaringar.

Värderna var 137/72 (blodtryck), 30 (sf-mått), 140 (hjärtljud) och 91,0 (vikt). Nu börjar jag känna att vikten rasar iväg. Innan har jag ju i praktiken stått still, men denna veckan har jag gått upp 0,9 kilo. Hua!! Visserligen hade barnet ökat med 500 gram sen 4 veckor tillbaka.

Så till resultatet av ultraljudet. Först undrar jag om det är någon som vet vad dessa förkortningar står för (mätvärden): BPD (65,9 mm), AC (237 mm) och FL (52 mm). Något av dem är lårbenet vet jag... Tror att det är FL då lårben heter femoral på engelska (enl. google). Ja ja... får kolla med barnmorskan på måndag annars. Annars såg allt bra ut. Ligger lite under normalvärderna men jag följer min, eller barnets, kurva jättefint. Så han/hon växer som han/hon ska. Frågade sambon när jag kom hem om han ville ge en gissning på vikt och längd på "pyret". Jag skrev ju igår 30 cm och 1,1 kg. Han gissade på 32 cm och 1,1 kg. Resultatet: (längden är uppskattningsvis) 35 cm och 1,179 kg. Så sambon var faktiskt närmast.

Så det var min dag igår. Och här kommer det en magebild:

Jag har blivit tjockare. Det känner jag. Men jag tycker inte att det syns. Det är pga den där förbannade bulen uppe på magen. Den är såååååå fuuuul. Pga av den kommer jag nog inte få någon fin, rund, härlig mage....   

Det har varit en lugn helg när det gäller motionen. I fredags gick jag en promenad på 20 min till sambons jobb. Men jag måste ha gått lite för fort. Fick så himla ont i vaden och vristen. Har haft så innan, men inte känt något tidigare i veckan när jag har gått mina "megapromenader". Lördag och söndag har jag bara slappat....

Idag väntar ett besök hos fotvårdsspecialisten vid kl 10. Sen blir det läkarbesök kl 13 och så ultraljud kl 14. Så idag blir det en heldag på sjukhuset. Känner mig ganska lugn inför läkarbesöket. Vet ju att vad dem än säger så är jag ju sjukskriven i tre veckor till. Plus att jag har legat bra denna veckan. Tycker jag i alla fall. Det var igår som jag låg lite högt, men i det stora hela så har jag legat bra. Ska bli härligt och få se "pyret" igen. Jag gissar att han/hon är 30 cm lång och väger 1,1 kg. Spännande! Svaret kommer senare idag eller imorgon. Bild kommer i dagarna med...    

Jag säger bara hjälp! Var inne på familjeliv.se och kollade i deras graviditetsuträkning. Gillar den för man får så många olika roliga siffror. Som att jag (idag) har gått 194 dagar av 280 (69,6%). Jag är i vecka 27+5. Bebis rör på sig för fullt där inne och det är underbart. Framför allt när det kommer en hel serie med sparkar. Det känns som om han/hon möblerar om där inne ordentligt (har säkert redan skrivit om den känslan innan).

Jag är fortfarande ganska lugn när det gäller allt som ska fixas innan bebis ankomst. Lugn pga att jag har planerat att vi ska åka och köpa t.ex möbler en kommande helg i sommar och liknande. Men vad som har slagit mig (efter samtal med sambo och svärmor) är att vad är det som säger att bebis tänker stanna där inne tills det är sagt att han/hon ska komma ut? Vad är det som säger att han/hon inte kommer i mitten av augusti?

Min sambo och jag ska åka till Stockholm en helg i början av augusti och jag har inte tänkt något närmare på det. Jag åker bara med för att sambo ska våga åka så nära beräknat födelsedatum. Men min svärmor sa att det kan vara bra att ha med sig en väska med grejer och kuvert med alla papper ifall det skulle hända just den helgen. Och ja, hon har så klart rätt. Och jag läser på olika forum hur andra gravida börjar packa sin förlossningsväska och och planera inför förlossningen ungeför 4 veckor innan beräknat datum. Varför har inte jag börjat fundera på det? Helgen i Sthlm är precis 4 veckor innan.

Fast samtidigt är jag så himla lugn. Jag lever just nu efter mottot: Allt löser sig! Och det gör det... Men vad jag nog inte riktigt har fattat är att det är juni nu. Snart har halva månaden gått. Då är det bara juli och augusti kvar. 12 veckor kvar till beräknat datum. Borde inte jag vara nervös nu? Borde jag inte springa runt och köpa en massa barnkläder, leksaker, blöjor och andra hjälpmedel? Jag har inte köpt en enda pryl. Hjälp!

Hade bestämt mig för att ta en promenad idag. Fick för mig att jag skulle gå till jobbet fram och tillbaka. Hade ett papper som skulle lämnas in. Och jag säger bara: aldrig igen. Fy f*n, vad trött jag var när jag kom hem.    Och ont gjorde det. Under magen, typ vid blygdbenet. Usch, det var inte kul. Och magen hård som em basketboll. Men jag fick min dagliga dos av motion i alla fall. Såg fram emot att så sova när jag kom hem. La mig framför tv:n och nej, ännu tröttade blev jag men inte somnade jag inte.

Det som var surt var att jag efter promenaden låg högre i blodsockret än innan jag gick. Det känns inte riktigt rättvist. Men jag vet... jag får igen det senare på kvällen eller i natt. Men det är inget roligt ändå....

... blev städning!    Men bara en liten. Hade inte iPoden hemma så jag hade ingen bra musik. Det krävs för att det ska gå fort och vara roligt att städa. Det var inte lika krävande som att gå en timmes promenad, men det var lika skönt att sova en timme lite senare.   

Men jag tänker inte ha dligt samvete. När sambon hade slutat jobba så fick jag minsann röra på mig. Ner till brädgården och lassa plank. Och så hem och lassa av och så iväg till nästa ställe med ett markavloppsrör... Regnade gjorde det också. Var som en dränkt katt när jag äntligen kom in. Med det gjorde susen på blodsockret.

Bebis har hållt sig lugn idag. Blev lite orolig. Men efter middagen och lite pepptalk av sambon så blev det lite liv i magen. Skönt!

Tack Bea för dina kommentarer! Alltid lika peppande! Knappt man vågar klaga på någonting. Du kommer alltid med bra bortförklaringar och ursäkter!   

Det känns som om denna blogg bara handlar om min diabetes. Det var nog inte tanken från början. Men vad ska man göra?

Det har varit väldigt mycket inriktning på diabetesen. Alla dessa läkarbesök där man går igenom veckans blodsockervärden. Vad ska vi ändra på så att det kan bli ännu bättre?

Men graviditeten då? Hur känns det? Jag vet inte.... Ska det verkligen ta nästan 30 veckor av graviditeten att förstå att man faktiskt ska ha barn? Att inom en snar framtid så är livet inte sig likt... Jag längtar. Det gör jag verkligen. Varje gång jag ser andra med små bebisar som jag inte får ta i eller hålla, så slår det mig. Snart har jag en egen bebis som jag får hålla hur mycket jag vill. Och det är JAG som bestämmer vem som ska hålla henne/honom. Jag behöver aldrig lämna bort henne/honom. Jag behöver inte vara ensam längre när sambon t.ec jobbar över.

Idag har jag hunnit tänka en del på detta. Jag inser att jag har bara 13 veckor kvar till BF. Det börjar närma sig. Jag borde kanske se mig om efter möbler och kläder och liknande. 3 månader kvar. 3 månader som kommer att gå så fort, men samtidigt så långsamt. 

Bebis sparkar. Vi sov en stund innan. Det var ganska skönt. Tog en promenad ner till stan idag. Totalt en 1 timmes promenad. Var jätteskönt. Men så trött när jag kom hem. Tror att mina dagar kommer att se ut så här nu. Lite aktivitet och sedan kanske en tupplur. Lat???