Jaha, besöket i måndags gick ganska bra. Tog blodtryck (137/77) och vikt (87,9). Skönt att stå still i vikten nu i alla fall. Läkaren sa inte så mycket. Han var inte nöjd med mina känningar, men han ansåg att jag inte skulle göra några ändringar utan jag skulle bestämma mycket själv denna veckan utifrån blodsockerresultat (så fattade jag honom i alla fall).

Har ju varit lite spänd den senaste veckan då jag har fått ett datum för näste ultraljud. Det skulle nämnligen kunna finnas en risk att sambon ska på utbildning med jobbet samma vecka som ultraljudet infaller. Men igår kunde jag andas ut. Jag ska på ultraljud den 9 april och dem ska på utbildning den 26 april. Fan, så gött....

Så jag går här och annars händer det inte mycket........  

Det är inget roligt längre. Får in i vecka 17 imorgon och det syns ingenting. En arbetskamrat sa att det började synas lite nu, men jag tror inte hon har tänkt på att jag är ganska tjock i vanliga fall med. Och ja jag vet, magen kommer. Men det är svårt att gå och tänka att "jag är gravid" när det varken syns eller känns. Ibland får jag för mig att jag har inbillat mig allting. Folk frågar; "Hur mår ni två?" "Ja, jag mår bra, men hur den där inne mår det vet jag inte," svarar jag för jag känner ju ingenting, Byxor passar fortfarnade och jag har inga svårigheter med att böja mig ner. Ingenting är jobbigt.

Ja, jag vet, jag ska inte klaga. Andra som har alla de där besvären som jag efterlyser skule nog avundas mig. Men kunde jag inte få ha mått piss denna graviditet så kunde jag få ha en lätt nästa gång. Då had ejag nog uppskattat det mer. Jag vill känna mig gravid!!!!

Häromdagen fick jag för mig att jag hade fått missfall. Just pga att jag inget kände. Men vad jag fattar det som så följs alla missfall av blödningar och jag har inte haft en enda. Inte ens de där "vanliga" som man har i början när allt ska sätta sig.

Gud, vad jag klagar. Ska tll läkaren idag. Vill inte. Barnmorskorna går bra, men jag vill inte träffa läkaren. Jag är så trött på alla deras ordinationer som aldrig är de samma. Blä!!!

Usch, ja, jag vet att ibland så känner man sig inte alls gravid och ibland fattar man inte att man ska bli större. De senaste dagarna har jag haft en känsla av att jag inte alls är gravid. Byxorna sitter bättre, känner mig inte lika tung, inte lika ovig och jag inbillar mig att magen är precis lika gropig som innan. Det ända som talar emot är att brösten ömmar och om jag jag ligger ner på rygg så tror jag att jag känner livmoderna från sidan. Tre veckor kvar till nästa ultraljud. Jag orkar inte vänta......

Annars har väl veckan varit så där. Har haft väldigt många känningar. Har dock gjort som läkaren sa så det är verkligen inte mitt fel. Man får hela tiden olika besked så jag har nog slutat tänka själv. Vet inte om det är för att jag vill kolla om han har rätt eller om det är för att visa att det inte fungerar på det sättet..... Men han borde ju veta. Åh, varför kan jag inte läsa tankar så att jag fattar hur han tänker när han ger mig direktiv. Ja ja, jag kan inget mer göra i alla fall.....

Var på läkarbesök igår ju. Det gick bra. Inga större ändringar gjordes tyckte jag. Det kändes som om de har insett att jag kan inte göra mycket bättre. De sa det med. Att jag jobbar jättebra med maten och allt. Och det känns jätteskönt. Men det är en sak jag funderar över. Läkaren (den bra) sänkte min basdos på dagen och höjde den på kvällen. Det var för att få bukt med mina känninga på dagen. Detta ledde till att jag under kvällen igår, vid 7-8-tiden fick en känning. Fick inte upp blodsockret nämnvärt till läggdags utan gick och la mig på 4. Under natten låg jag fortfarande på 4, drack då ett halvt glas sötad saft. Vaknade kl 6 i morse och låg på 2,6. Drog i mig ett helt glas sötad saft och 3-4 druvsockerbitar. Äter frukost kl 9 och ligger då på 4 igen. Det ska nu bli intressant och se om jag kan hålla rekylen i schack idag så jag slipper ligga högt hela dagen pga lågt nattvärde.

Annars gick som sagt mötet bra. Vikt på 87,9 och blodtryck på 146/85. Så just nu verkar allt stå still. Går in i vecka 16 idag. Det går ganska fort när man tänker efter, men det måste ju bero på att jag åker till läkaren varje vecka.

Var som sagt och köpte mammakläder i fredags. Usch, vad trött jag var sedan. Brukar inte få så ont i magen och i ryggen av att gå och shoppa i ett par timmar, men i fredags var det hemskt. Det stramade i magen så jag trodde jag skulle tappa den. Och då kan man ju undra hur det kommer att bli när jag är fullgången. Kommer ju behöva en vagn bara att köra magen på!!!   

Men jag fick med mig ett par byxor med mig hem i alla fall. Inte dem som jag verkligen ville ha, men ett par jeans. Så nu får jag beställa de andra på nätet. Passar på att beställa en BH med så har jag en hemma när det blir dags att byta. Men det känns lite lustigt. För än så tycker jag inte att det syns. Visst, jag kan inte hålla in magen längre på samma sätt, men jag har ju inte fått någon kula.

Läkarbesök idag. Vet inte hur jag känner? Denna veckan har varit si och så som vanligt. Har varit dunderförkyld och endast orkat jobba och laga mat, sen har jag typ bara legat och sovit eller tagit det lugnt. Känt mig jätteslö. Hostat som en dåre har jag gjort med, så bebisen har nog inte haft en lugn stund där inne. Hoppas h*n inte har fått några skador.

Idag blir det en tur till Jönköping. Dags att köpa mammabyxor. Upptäckte häromdagen på jobbet att jobbarbyxorna inte riktigt satt uppe. Så jag tror att det snart är dags att byta. Men det blir nog bara byxor och eventuellt en BH. Får se på bilden om två veckor om det syns något med magen.

Igår var det lite lustigt. Det kom fram en arbetskamrat till mig och frågade hur vi mådde vi två. Och så pekade hon på magen. Jodå, bra, sa jag. Första tanken var; vem har berättat?    Tönkte mer på det sen. När jag senare kom upp på lunchrummet så satt det en annan tjej där och hon grattade till barnet. Och samma tanke kom där; vem har berättat? För nu är det tre (totalt) som vet om det som jag inte har sagt det till. Lite irriterande, men samtidigt kan man inte förvänta sig något annat på ett sådant stort företag. Jag är bara glad att jag har gått så pass länge innan det kom ut.

En annan tanke som slog mig var att det är inte många som har grattat mig. Dem har pratat om det, hur jag mår och så, men inte sagt grattis. Är det inget man gör nu för tiden? Självklart går jag inte och tänker på detta, men det som sagt slog mig.

Alltså, som jag skrev igår, jag hade ju inte stora förväntningar igår när jag åkte till sjukan. Men jag måste säga att vädret hjälpte en hel del (och min underbara kompis visdomsord). Var relativ lugn och mådde bra när jag kom dit och satte mig i "väntrummet". En av mina under bara barnmorskor kom när jag satt där och och kom ihåg att jag hade mått så dåligt för ett par veckor sen och att jag var bombsäker på att jag hade höjt mitt HbA1c. Så hon gick in och hämta min pärm. Jag ville nämnligen inte fatta det när hon sade det. Så hon visade mig på svart på vitt.... Mitt värde hade sjunkt till 5,9.    Det är helt ofattbart. Jag kan ännu inte fatta det. Hur är det möjligt. Jag som har så himla lustiga kurvor. Ja, det är väl bara att tacka och ta emot. Jag hoppas nu bara att det inte stannar där utan att jag kan sjunka lite till. Man ska ju ligga under 6 och det har jag ju fixat, men det skulle vara skönt att ha lite mer marginal till 6-strecket.

Men nu ska jag göra som min kompis sa - NJUTA AV GRAVIDITETEN.      

Mina andra värden var Hb 133, blodtrycket 144/74, ferretin 34(?) och vikten 88,0. Vet inte om siffrorna säger så mycket, men barnmorskan sa att det var bra värden så jag får väl lite på henne.  

Ja, det var ett par dagar sen jag skrev nu. Men det har inte hänt så mycket. Helgen har rullat på. Nästan alla mina smärtor har försvunnit nu. Jag tycker att det är läskigt. Smörtorna var ändå ett tecken på att det hände någonting där inne. Men jag vet att många tycker att jag ska vara glad som har en "lätt" graviditet. Tröttheten har försvunnit nu med.    Så i helgen har jag städat. Och det var behövligt. har inte städat grundligt sen innan nyår. Usch, det låter hemskt. Men det är ju inte heller kul att städa när sambon gipsar i halllen och allt damm bara far omkring. Men nu kändes det lite som en vårstädning. Härligt!!

Längtar tills hallen är klar så att jag kan sätta igång och göra barnrum. Jag vet att det är tidigt, men det skiter jag i. Jag vill ha det klart tills bebben kommer.   

Ska till läkaren idag. Har inte legat perfekt denna veckan som har varit. Och jag har förklaringar. INTE bortförklaringar, utan förklaringar. Ska få reda på HbA1c som jag tog förra veckan. Det ligger nog över 7 igen tror jag. Ligger jag under 7 så är jag nöjd i alla fall.

Går in i vecka 15 imorgon, vilket innebär 2 veckor kvar tills jag har gått 4 månader, 3 veckor kvar tills jag får se bebben igen och 6 veckor kvar tills jag har gått halva tiden (20 veckor).