Det tog ett par dagar till innan vi fick åka hem. Dotterns värde var väl inte bättre på lördagen, men hon slapp att ligga under sollampan. På söndagen sen så hade hennes värde sjunkit. Inte så mycket som de hade velat men det gick ju ändå åt rätt håll. Dessutom ökade gränsvärdet för ljusbehandling. Så i söndags fick vi äntligen åka hem. Men "kravet" var att vi kom tillbaka dagen efter för ett nytt blodprov.

Och vilken konstig känsla det var att åka hem. Det kändes som om vi hade snott bebisen. Hellustigt. Men det var sååå skönt att komma hem. Bara att kunde natta sonen på kvällen var ju underbart.

På måndagen åkte vi då upp till Jönköping igen. På BB hemvård togs ett nytt blodprov. De kollade vikten och huvudomfånget. Lite andra frågor och sen blev vi utskrivna. Fick dock vänta i 2 timmar innan vi fick svaret på bilirubinet. Så det blev att snurra runt i Jönköping. Kunde dock inte gå inte i några affärer eftersom dottern inte skulle vara i folksamlingar. Men till slut ringde de från BB. Värdet var i stort sett oförändrat. Det var skönt. Skulle vi nu märka någon skillnad på dottern de närmaste dagarna så var det barnmottagningen vi fick vända oss till. Så med lättat hjärta kunde vi styra bilen hemåt igen.

Så nu är vi hemma. Verkligen hemma. Vår lilla familj är komplett och nu börjar nästa stadie i våra liv. Nu ska alla rutiner falla på plats. Från att ha en spelevink att ta hand om, har vi nu plötsligt två att rå om. Detta är nytt, detta kommer att ta tid. Men det kommer att gå. Det är jag säker på.

Så välkommen Amanda!!